När en glittrande Piggelin lyser upp glasskioskens skylt är det som att kliva in i en tidsmaskin. En nostalgisk virvelvind sveper in och tar oss tillbaka till de dagar då glass var det enda som behövdes för att göra livet perfekt. Ung som gammal, vi har nog alla ett fint minne med Piggelin i handen.
Piggelin har verkligen rotat sig djupt i vår nation som glassfavorit, utan hänsyn till samhällsklass. Denna frusna delikatess är helt enkelt det perfekta tillbehöret under sommarkvartalet. På den solkyssta stranden, eller när du slänger benen över en parkbänk i stadens gröna oas.
Faktum är att vår trogna vän har hängt med i över 50 år. Men historien har sin början betydligt tidigare än så.
År 1955 får Sverige den värsta värmeböljan på 40 år. Termometrarna i Stockholm står rekordhögt på 32,4 grader och asfalten smälter i huvudstaden. Pinnglassen, som tidigare mötts med skepticism bland vuxna på 30 och 40-talet, får sitt definitiva genombrott. Glace-Bolaget ökar tillverkningen med 50%, men lagret med 6 miljoner glasser säljer slut i hela landet. Rubriken från Dagens Nyheter lyder “Glassransonering hotar” och 2 miljoner glassar måste importeras från Danmark.
Kanske var det denna glasshysteri som kläckte idéen till Piggelin. 1955 är nämligen det år som glasstillverkaren Glace-Bolaget, som senare blev GB Glass, registrerar varumärket “Piggelin” hos Patent och Registreringsverket.
Tyvärr får vi svenskar vänta i nästan två decennium på glassdiskens trotjänare. Piggelinen började säljas först 1972, samtidigt som Sandwich.
År 1972, vid Piggelins första framträdande på glassmarknaden, var priset blygsamma 50 öre. Fem år senare, 1977 hade priset dubblats till 1 krona. 1983 hade priset återigen dubblats och nådde 2 kronor.
Inledningen av 90-talet markerades av ett nytt Piggelin-pris på 4 kronor. Vår gröna legend klättrar år 1998 upp till 6 kr och stannar där en längre tid.
Men efter 2010-talet är det dags idag. Kapitalism, inflation och krig driver utvecklingen till nya rekordnivåer. Priset på en Piggelin är idag ungefär 10 kronor.
Priset på Piggelin över tid
Historiskt har GB-glass skickat ut glasskartor med förtryckta priser. Priserna kunde ändras fritt av återförsäljare, men de förtryckta priserna tillämpades nästan alltid ändå.
Enligt Konkurrensverket (källa) stred detta mot konkurrenslagen, vilket gjorde att GB-glass slutade med förtrycka priser år 2001. Detta medför att kostnaden på Piggelin idag kan skilja sig i högre utsträckning än tidigare.
Känsliga läsare varnas: Du kan vara en av dom som ovetandes lever i en lögn.
En kollektiv missuppfattning har spridit sig i vårt avlånga land. Många är fullständigt övertygade om att piggelin smakar päron. Andra hävdar envist att päronsmaken fanns förut (ett svenskt exempel på mandelaeffekten).
Varje månad söker många tusentals människor efter sanningen. Det kanske är så du som läsare hittade hit? Faktum är att söktermen “vad smakar Piggelin” har varit ett av de mest googlade sökfraserna (!) enligt Googles sammanställning av svenska årliga söktrender.
Realiteten är att Piggelin har en tuttifrutti-smak. Vår gröna isglass har aldrig smakat päron. Men likt poseidons spjut har Piggelin haft tre distinkta smaker, vilket illustreras i följande graf:
Smaken av piggelin genom tiderna
När den först introducerades 1972 erbjöds den i tuttifrutti och apelsinsmak. Året därpå byttes apelsinsmaken ut mot citron, men även detta alternativ försvann ur sortimentet efter blott ett år.
Toppdelen av en Calippo med pinne är en passande beskrivning av Piggelin när den lanserades. Formen var nämligen cylindrisk 1972.
Formen av Piggelin genom tiderna
Kort efter lanseringen byttes cylinderformen ut till till en rektangulär munspelsform, år 1976. Formen kallades för “Pop-Pinne” och fick ett mer permanent förfarande.
Men formen blev ändå inte helt tidlös. Efter 21 år plockade glassmästarna på glassfabriken i Flen fram slipmaskinen. Resultatet blev den Piggelin-form vi känner igen idag, med en rundad topp.
Original-omslaget pryddes av den klassiska “Piggelin-hästen” i 23 år. Totalt har hästen varit en slags maskot i 46 år, efter att den senare gjorde comeback.
Logotyp och omslag
År 1995 ersätts hästen med en illustration av lekande barn. Barnen ersattes 1998 när Lejonet Max introducerades. Den historian blev dock kortvarig, då Piggelin-hästen åter fick vara frontfigur efter millennieskiftet, tillsammans med två lekande barn.
Förändringen av Piggelinens massa sedan 70-talet till idag är enbart 1 gram. År 1995 minskades temporärt vikten från 54 till 48 gram. År 1998 görs en helomvändning, vikten ökar till 55 gram, som glassen väger även idag.
Piggelinglassens massa över tid (gram)
Vissa kolumner i grafen ovan är mörkare, på grund av avsaknad av säkra källor innan 1976 (då formen ändrades från cylinder till rätblock). Från Piggelinklubbens nedlagda hemsida fanns följande citat gällande vikten av Piggelin:
“1976 fick Piggelin den karaktäristiska form den hade ända fram till 1995. Vikten var under dessa 19 år 54 gram. 1995 är ett svart år i piggelinhistorien /../ idealvikten minskades till ynka 48 gram. Mars 98 /../ Piggelin fick tillbaka sin ursprungliga vikt, 54 gram + ett gram!”
Ett fåtal anekdotiska källor säger att vikten även innan -76 var 54 gram, vilket är anledningen till att vi visar detta.
